Högsta förvaltningsdomstolen har, i dom den 19 december 2024, förklarat att EUF-fördraget utgör hinder för att ta ut kupongskatt på utdelningar från svenska aktiebolag till ett utländskt offentligrättsligt pensionsinstitut.

OMSTÄNDIGHETERNA OCH YRKANDE

KEVA är ett finskt pensionsinstitut som ansvarar för arbetspension till anställda inom den kommunala sektorn i Finland. KEVA tog under åren 2003 – 2007 emot utdelningar från svenska aktiebolag. På utdelningarna innehölls kupongskatt. 

KEVA ansökte hos Skatteverket om återbetalning av kupongskatten. Som grund för ansökan anfördes att uttaget av kupongskatt strider mot den fria rörligheten för kapital enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) eftersom KEVA är jämförbar med AP-fonderna, som är befriade från inkomstskatt eftersom de är en del av den svenska staten.

Skatteverket och därefter Förvaltningsrätten och Kammarrätten förklarade att KEVA inte hade rätt till återbetalning av kupongskatt.

RÄTTSLIGT

KEVA är, enligt kupongskattelagen, skyldig att betala kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

Staten är, enligt inkomstskattelagen, helt undantagen från skattskyldighet. Detta undantag gäller dock inte utländska motsvarigheter.

En nationell skattebestämmelse som medför en negativ särbehandling av en gränsöverskridande situation jämfört med en rent inhemsk situation är, enligt EUF-fördraget, inte förenlig med den fria rörligheten för kapital om situationerna är objektivt jämförbara och den negativa särbehandlingen inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse.

FÖRHANDSAVGÖRANDE FRÅN EU-DOMSTOLEN

EU-domstolen förklarade i ett förhandsavgörande att en sådan skillnad i skattemässig behandling som följer av den svenska lagstiftningen leder till att utdelning till offentligrättsliga pensionsinstitut utan hemvist i landet behandlas på ett oförmånligt sätt, vilket kan avhålla dessa institut från att investera i bolag som är etablerade i Sverige. En nationell lagstiftning som den svenska ska därför anses utgöra en restriktion för den fria rörligheten för kapital som i princip är förbjuden enligt EUF-fördraget.

Det svenska och det finska systemet för allmän ålderspension tjänar samma samhälleliga syfte, fyller samma funktion samt har samma typ av juridisk uppbyggnad. Finansieringssättet är detsamma, och de båda systemen fungerar på ett liknande sätt. Den skillnad i behandling som konstaterats ovan avser därmed situationer som är objektivt jämförbara.

Den svenska lagstiftningen kan inte anses motiverad av tvingande skäl av allmänintresse.

EU-domstolen förklarade sammanfattningsvis följande. EUF-fördraget ska tolkas så, att det utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken källskatt tas ut på utdelning från bolag med hemvist i landet till offentligrättsliga pensionsinstitut utan hemvist i landet, medan utdelning som lämnas till offentligrättsliga pensionsfonder med hemvist i landet är undantagen från sådan källbeskattning.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

Högsta förvaltningsdomstolen förklarade härefter att det mot bakgrund av EU-domstolens dom står klart att påförandet av kupongskatt på de utdelningar som KEVA har tagit emot av svenska aktiebolag strider mot den fria rörligheten för kapital enligt EUF-fördraget. KEVA har därför rätt att få kupongskatten återbetald.