Advokatbyrån redogjorde den 21 mars 2024, under rubriken Nyheter, för ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden avseende utomståenderegeln som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen har nu genom dom den 17 oktober fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Omständigheterna i målet var kortfattat följande. A och B äger genom var sitt ägarbolag andelar i X AB. A och B är verksamma i betydande omfattning i X AB. Bland övriga delägare i X AB finns, sedan 2014, Y AB. Under 2018 förvärvade Y AB:s då ende ägare tillsammans med sina två barn en viss andel av Y AB:s innehav i X AB. Under 2021 förvärvade de två barnen andelar i Y AB. Familjen äger alltså andelar i X AB såväl direkt som indirekt genom Y AB.
Alla i familjen som äger andelar i Y AB är verksamma i betydande omfattning i det bolaget men inte i X AB. I samband med att Y AB förvärvade andelar i X AB förde bolaget över kapital till X AB. Alla aktier i X AB har samma röstetal och samma rätt till utdelning.
Frågan i målet är om ett fåmansföretags, Y AB:s, förvärv av andelar i ett annat fåmansföretag, X AB, innebär att företagen ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet, när förvärvet innebar att vinstmedel fördes över till det förvärvade företaget och delägarna i det förvärvande företaget också äger andelar direkt i det förvärvade företaget (se den grafiska bilden i nyheten den 21 mars).
För att familjen ska betraktas som utomstående delägare i X AB, vid bedömningen om utomståenderegeln är tillämplig, krävs att X AB och Y AB inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
Uttrycket samma eller likartad verksamhet tar i huvudsak sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan företagen. Om vinstmedel har förts över från ett fåmansföretag till ett annat kan även det medföra att företagen anses bedriva samma eller likartad verksamhet (s.k. kapitalsmitta).
Högsta förvaltningsdomstolen förklarade, med fastställande av Skatterättsnämndens förhandsbesked, att X AB och Y AB ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet och att de andelar i X AB som delägarna i Y AB (familjen) äger direkt och indirekt därför inte kan anses vara ägda av utomstående. Högsta förvaltningsdomstolen anförde (kortfattat) att den omständigheten att delägarna i Y AB äger andelar direkt i X AB inte medför att arbetsinkomster i X AB kan omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster eftersom dessa delägare inte är verksamma i X AB. Däremot leder denna omständighet till att upparbetade vinstmedel i Y AB som har förts över till X AB kan delas ut till dem från X AB. Om andelarna betraktas som innehavda av utomstående kan därmed, enligt domstolen, arbetsinkomster i Y AB omvandlas till kapitalinkomster från X AB. Familjen tillhör, oavsett omfattningen av deras direkta ägande i X AB, den krets av delägare som, enligt domstolen, principiellt sett gynnas av att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster.